Bristande mammahjĂ€rta đ
"Jag bara grÄter fast jag vet inte varför. Det Àr inget. Jag Àr egentligen inte ledsen."
Jag försöker att ta mig för nÄgonting men sitter hÀr handfallen i solstolen och lÄter tÄrarna rinna fritt bakom mina solglasögon...
Jag kÀnner en stor sorg i att jag inte kan engagera mig sÄ mycket som jag vill i mina barn. Jag vill ha tillbaka min ork sÄ att jag kan vara delaktig i allt det viktiga som hÀnder i deras liv just nu. Och Àven vardagliga saker sÄ som lÀxlÀsning och fritidsaktiviteter. Det kÀnns hemskt att inte kunna hjÀlpa dem och finnas till hands i alla situationer som de önskar. Jag hoppas dock att de har förstÄelse för min situation och varför jag Àr en dÄlig mamma för tillfÀllet...
Mitt mammahjÀrta har brustit mÄnga gÄnger under denna fem mÄnaders period som jag varit sjuk, och jag Àr sÀker pÄ att det kommer att fortsÀtta att brista mÄnga gÄnger till... T ex sÄ kommer jag inte att kunna nÀrvara pÄ min sons skolavslutningen, nu nÀr han lÀmnar grundskolan. Eller fÄ vara med nÀr han i kostym ska ivÀg pÄ 9:ornas avslutningsmiddag. (A bor just nu hos sin pappa 20 mil ifrÄn mig och jag klarar inte av att Äka sÄ lÄngt sjÀlv. Dessutom krockar hans avslutning med E och T's avslutning.)
En sak Àr iallafall sÀker;
JAG ĂLSKAR MINA BARN
över allt annat pÄ denna jord!
â€
To the moon and back!
FörstĂ„r att du kĂ€nner frustation att inte orka lika mycket som förut . Du Ă€r Ă€ndĂ„ en bra mamma och barnen Ă€r ju dĂ„ pass gamla sĂ„ det förstĂ„r. Kram, kram †††đ đ© †â€