Då jag börjar jobba klockan 11.30 på måndagar och för att vi hade kvällsmöte på jobbet igår, så passade jag och Adam på att åka upp till utegymmet igår morse. Adam hade nog hellre tagit en lång sovmorgon då hans sommarlov snart är slut. Men han protesterade iallafall inte...
Vi körde ett intensivt pass på ca 20-30 minuter (Jag glömde tyvärr att klocka oss). Vi koncentrerade oss enbart på två övningar som vi gick emellan utan någon vila. 10 repetitioner gånger 10 per övning. Vi körde rygglyft, som tar mest på ländrygg, rumpa och lår. Och sit ups i bakåt lutning, som tar mest på magmusklerna. Sammanlagt blev det alltså 100 repetitioner på varje övning. Vi var helt slut när vi satte oss svettiga i bilen och åkte hemåt.
Då mitt minne inte är det bästa så radade jag upp en sten för varje varv, för att vi inte skulle tappa bort oss. Och det var skönt att se hur de blev fler och fler, när det var som tyngst de fem sista varven.
Igår började Engla i 8:an och Tindra i 6:an!! Herregud va stora de har blivit! Mina små älsklingar... Och Adam ska börja sitt 2:a år på gymnasiet! Jag fattar inte hur dessa år bara har flugit förbi. De var ju nyss nyfödda och låg i min famn. Det känns fortfarande lite overkligt att de är mina barn, lika overkligt som det kändes att få dem i min famn efter varje förlossning... Overkligt och magiskt!! ❤❤❤
När jag hade jobbat halva min arbetstid igår ringde en svag och ömklig Tindra. Hon hade en hemsk huvudvärk och mådde illa. Jag sa åt henne att gå hem från skolan och bädda ner sig i min säng. Efter ca 30 minuter ringde hon igen, denna gång lät hon så otrolig svag när hon grät i luren och bad mig att komma hem. Snabbt förklarade jag läget på jobbet och åkte sedan genast hem. När jag kom hem så hade hon kräkts ett flertal gånger och fortsatte så. Efter lite smärtlindring somnade hon och sov en bra stund. Stackars liten att ha så ont i huvudet så att hon kräktes av smärtan. Jag om någon vet ju hur jobbigt det är.
Jag håller henne nu under uppsikt då hon berättat för mig att hon haft en fästing i hårfästet i somras när hon var i Enköping. Hoppas att hon inte fått Borrelia eller hjärnhinneinflammation... Men det kan ju även vara migrän eller något virus bara. Och i tankarna fladdrar även mina neurologiska symtom likt en fjäril på en blomster äng...
Halv fem var jag tillbaka på jobbet för avdelningsmötet. Då var min egen huvudvärk lite skarpare, troligen på grund av oro och stress på grund av Tindras huvudvärk. Men är glad över att jag ändå var där och delaktig i mötet med mina tre närmaste kollegor.
Trots ett bra möte fortsatte huvudvärken stegra. Efter en kopp te i soffan med min älskade man, och 50 rumplyft där magmusklerna fick sig ännu en omgång, gick jag och la mig.
Tindra mådde då en aning bättre, smärtlindringen hjälpte som tur var.
Glöm inte att klicka på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke... ❤⬇ Tack snälla du!
Hoppas ni båda mår bättre idag!❤/Mikaela