En dag i helvetet...

Just nu skulle alla svordomar och obscena ord platsa här. Men jag väljer att bara yttra dem verbalt i min ensamhet... Detta är en av de värsta skov med extrem huvudvärk som jag någonsin haft. Smärtan är så otroligt skarp så att jag till och från nästintill förlorar medvetandet. Jag jämrar mig, gråter hejdlöst, stönar ut ord som jag nog aldrig tidigare yttrat, snurrar runt i sängen, profylax-andas, sparkar och slår omkring mig likt ett litet barn som inte får sin vilja igenom. Jag kräks även ett flertal gånger. Vid två tillfällen tar jag drogmedicinen (panocod) men får inte behålla dem. Paniken som då växer i min kropp är så makalöst kraftig, när är gränsen uppnådd över hur mycket smärta ett huvud kan tåla. Dödsångesten tar vid. (Om du någonsin lidit av nervsmärta i någon kroppsdel, t.ex i en tå, så har du en iallafall en liten aning om vad för smärta detta handlar om. För det är nervsmärta i huvudet jag har. De gånger som jag haft nervsmärta i mina tår så här jag velat gå upp och såga bort mina tår med brödkniven. Och då har smärtan ändå inte varit speciellt ihållande...)

När jag vaknade igår morse var klockan redan 10.30. Huvudvärken var mer påtaglig än i lördags även om den var ganska så kraftig redan då. En stor kopp te och lite frisk luft fick mig att härda ut. Åsa och jag planerade diverse 1:a april pranks och skrattade hjärtligt åt våra idéer medan vi förberedde gårdagens våffel-lunch.  Sakta men säkert kände jag hur energin i min kropp ebbade ut i takt med att huvudvärken stegrade. Efter lunchen kröp jag ihop i Åsas soffa. Huvudvärken var nu åt det extrema hållet. Åsa hämtade en kopp te och en filt åt mig. Men när illamåendet sköljde över mig så ville jag bara ner till "vår" stuga. Så innan jag förlorade orken helt gick jag ner till stugan och la mig. Sedan började helvetes kampen...

När jag nu skriver detta så har jag ett litet andrum efter en av kräkningarna... Men nu är mina krafter slut och jag hoppas på att få mig lite barmhärtig sömn.




Om du vill visa din omtanke så klicka på hjärtat här nedan och lämna gärna en kommentar om dina tankar.. det betyder så mycket för mig





#1 - - Anonym:

Åååå; hoppas verkligen det har vänt! Styrkekramar ❤❤❤/Mikaela

Svar: Tack ❤
Sandra Vulkan

#2 - - Anonym:

Sänder massor av Styrkekramar till dig vännen. Kraaaaam Mia

Svar: ❤ Tack!
Sandra Vulkan

#3 - - Dottern:

Jag älskar dig min fina mamma❤️

Svar: Jag älskar dig!!! ❤
Sandra Vulkan