Så ofattbart... ❤
I helgen fick jag även veta att två av våra närmsta vänner ska gå skilda vägar. Inte ett gemensamt beslut så det rör självklart upp känslor av stor sorg hos den ena av dem. Och andra känslor av skuld och dåligt samvete hos den andra kan jag gissa. Även här raseras ett liv, en framtid med planer om ett liv så som det var tänkt. Det var ju inte så här det skulle bli... Men jag har också varit där en gång, jag var den som raserade en familj, en tänkt framtid. Jag ångrar inte mitt beslut (jag mår så mycket bättre nu) men jag hade kanske kunnat sköta allt lite snyggare.
Båda dessa händelser har fått mig att tänka mer och känna glädje och tacksamhet över det jag har just nu. Men även att aldrig ta något förgivet. Några praktiska och konkreta saker som vi ska ordna för att förebygga katastrofer diskuteras hemma. Fler brandsläckare och ett värdeskåp ska inhandlas och barnen ska få en genomgång av hur en ska hantera situationen om det börjar brinna. Och kärleken ska vårdas mer än någonsin!
Min gårdag startade med en powerwalk tillsammans med min vän Linda och mina vovvar. Vi gick en längre runda på ca 6 km i vår fina stad i den friska morgonluften. Mycket trevligt!
På eftermiddagen åkte Engla och jag ut till Theo. Där blev det ännu en powerwalk på 5 km och Theo tömkördes. Så otroligt vackert väder! Blå himmel (äntligen), precis lagom kyligt så att det knarrade så där härligt underbart, solen sken och började sakta gå ner och blandades med en ljuv dimma som smekte de snötäckta åkrarna.
Breathtaking beautiful...
Påminner er om att ni väldigt gärna får klicka på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke.. ❤⬇
Usch vilken otrevlig helg det har varit för er. Hoppas att det går bra för alla inblandade. Får verkligen hoppas att din dag har varit bra och att du inte har jätte ont i huvudet. Kramelikram 💕💕💕