vulkanskaslottet - Här ser ni en mycket nöjd person!!

Här ser ni en mycket nöjd person!!

Efter två tunga dagar med kraftigare huvudvärk vände det igen. Vaknade visserligen oerhört seg igår men gjorde som i förrgår och drog mig ut på en löprunda. Örjan tittade återigen på mig med skeptisk blick och undrade om jag inte borde ta det lungt så att jag inte ska bli liggandes under helgen. Men då jag fortfarande är bombsäker på att det ändå är min träning som gör att jag klarar mina dagar så pass hyfsat som jag trots allt gör (även om jag i förrgår åkte hem en timme tidigare från jobbet pga huvudvärken), så började jag springa.

Målet var 5 km, som det oftast är, på asfalterade gångbanor. Men när jag nådde mitt mål bestämde jag mig för att öka på med 2 km till (som visade sig att bli 3 km) och då ge mig på helvetesbacken igen. Jag var alltså uppe i 8 km sammanlagt och då kunde jag ju lika gärna köra 2 km till, och denna gång i skogsterräng. Min andra gång som jag klarar att springa 1 mil. Och jag gör det på rekordtiden 48 minuter!! Hela 12 minuter bättre än förra gången. Och så här nöjd blir jag då:

Behöver jag säga att benen var lite möra efteråt och svetten trängde ut ur varenda por i huden...

Det märkligaste är dock att jag inte har minsta huvudvärk när jag springer, den är obefintlig. Det är den enda gången som jag faktiskt inte känner någon smärta. Endorfinernas påverkan? Orsaken spelar egentligen ingen roll, det viktiga är att det känns bra.

Om du gillar detta inlägg så blir jag glad om du väljer att Klicka på hjärtat här nedan ❤⬇️ Tusen tack snälla du!! Och ha en ljuvlig Midsommarafton!