vulkanskaslottet

Hjälp!" tänkte jag när jag vaknade igår morse. "Vad är det som är galet?" Magen var som en spännballong likt en graviditet i sjätte månaden, ansiktet var svullet och jag orkade knappt att förflytta mig. När jag gick var jag kraftlös och helt tom på energi, det kändes som om jag gick i seg sirap likt som i en dröm när en blir jagad. Jag kände mig dessutom stor och klumpig som en elefant. 

Orkeslösheten är nog en reaktion på tre långa dagar i rad så den biten är jag med på. Smärtan i huvudet var även den värre än min dagliga men fortfarande hanterbar, vilket var skönt. 

Men min uppblåsta mage? Jag rannsakade mitt matintag den senaste tiden. Och det enda som jag kunde komma på var att jag i tisdags kväll åt ganska så mycket hommus på familjefesten på jobbet. Tycker dock att det borde gå gett mig reaktion tidigare..?  Visserligen har jag varit förstoppad sedan i måndags eftermiddag men det är jag ju van vid sedan innan jag la om kosten. 

När kroppen, knoppen och tarmarna bråkar så här med mig så sätter det sig även på mitt psykiska mående. Jag blir låg och less på allt. Beredd att ge upp allt jag kämpat för och byggt upp med kost och träning, och bara vräka i mig massa godis och annat onyttigt. Men trots detta och att Örjan mumsade på min favorit choklad (Marabou mjölkchoklad med salt lakrits) mitt framför ögonen på mig så lyckades jag att låta bli. Detta gjorde att jag sakta började känna mig starkare igen. Att solen sken på oss där vi satt i vår nyss sjösatta båt hjälpte mig på traven. Heja mig!!! Belönade mig på kvällen med två av mina dadel/lakritsbollar och två rutor Lindt Exellence 85%-iga choklad. För det var jag värd!!

Orken kom tillbaka sakta men säkert under eftermiddagen efter en stunds vila i solskenet. Och att Adam kom hem gjorde allt ännu lite bättre! Magen fortsatte dock att bråka trots bra mat för tarmarna...