vulkanskaslottet

Men orken var som bortblåst och jag drabbades av yrselattacker vid varje toabesök och ett par gånger däremellan.

Ringde Geria vårdcentral och fick till min förvåning veta att det legat en beställning på ferritin (järn) på lab länge och att läkaren försökt att få tag i mig. Jag frågade när? Jag har inte haft några missade samtal från någon vårdinstans/okänt nummer. Fick då det överraskande svaret att det var för ett år sedan ca. Så för ett år sedan borde jag ha lämnat ett blodprov för checkning av mitt järnförråd?? Glömdes jag bort sedan? Ja ja, hur som helst så var jag välkommen dit snarast.

Efter jobbet (slutade som tur var tidigt) åkte jag ner till Söderköping med buss, gick till Geria vårdcentral och lämnade ett blodprov. Så nu är det bara att vänta på svar från läkaren och därefter eventuell påfyllning av järn. Vad gäller provtagning gällande vitaminer och mineraler så måste jag ta det med läkaren när vi pratar nästa gång. 

När jag satt i väntrummet kom min bästa underbara läkare, hen som hjälpte mig i början av min sjukdomsperiod för tre år sedan. Hen stannade och frågade hur jag mår och hur allt går för mig i min neurologiskasjukdom. Hen hade nyligen tänkt lite extra på mig, berättade hen. När jag förklarade läget med att ingen neurolog i Norrköping har möjlighet att fortsätta med mig, men att jag fått rådet av en sköterska att åka in till akuten eller vårdcentralen vid nästa skov och kräva att få andas medicinsk syrgas, så läkaren att om det sker på dagtid så bör jag komma dit. Där på Geria känner de mig och jag kommer därför inte att behövs bråka mig till syrgasen. Det känns skönt att veta! Hen sa "Det gick ju inte så bra för dig på akuten sist..." med ett litet snett leende. Tänk att hen minns lilla mig och mina vändor så bra... Tänk om det ändå fanns många fler såna eldsjälar inom vården, vad bra det skulle vara!

Jag knallade bort till Fix området. Köpte special plåster på apoteket åt Örjan som var med om en mindre olycka på jobbet igår. Stelkrampsvaccin och rengöring på akuten var hans sjukhusaktivitet under gårdagen.

Sedan gick jag till Dollarstore där bästa Eva jobbar. Åkte med henne hem till hennes nagelsalong och fick mig ny fräsch förstärkning på mina naglar. Och en välbehövlig trevlig pratstund. När jag var klar stod Örjan utanför med kebabsallad i bilen, redo att intagas vid hemkomst. 

Ett hjärtklick är alltid uppmuntrande ❤⬇️ Kramar