Ett tackbrev som berör mig mycket...
Jag fick under helgen ett mail från en tjej som länge, länge lidit i det tysta och till och med blivit socialt isolerad på grund av icke fungerande tarmar.
Tarmbesvär är oftast så pass tabu för många människor och framför allt för oss tjejer/kvinnor. Vi skäms om vi pruttar eller fiser, speciellt om de sprider oangenäma dofter med sig.
Så här är det: Gaserna behöver få komma ut, annars får vi ont i magen och det kan leda till andra mer allvarliga problem. Självklart så tycker inte jag heller att det är okej att släppa ut sina fisar mitt i en folksamling om det går att förhindra, speciellt inte om en är medveten om att de kommer att stinka. Men ibland har en inte något val och då ska en inte behöva skämmas ihjäl för det. Det bästa är annars att gå undan lite och svara på kroppens önskningar och behov.
Jag har fått tillåtelse att skriva ut delar ur tjejens brev, som jag självklart kommer att låta vara anonymt då hon fortfarande mår så pass dåligt över detta.
Ni förstår säkert hur härligt detta känns även för mig, att mitt skrivande faktiskt hjälper någon annan!
"Hej underbara Sandra!
Tack snälla för att du belyser detta problem och kommer med förslag på lösningar. Jag har under många år haft stora problem med mina tarmar. Uppblåst mage är bara förnamnet. Jag får inte någon fungerande hjälp från läkarvården och vill ärligt talat inte ens gå dit längre för jag skäms så mycket. Jag är helt rutten i min mage och det har gått så långt att jag inte längre träffar andra människor än mina syskon och föräldrar. Då jag jobbar hemifrån så är det inte direkt någon som reagerat på min "självvalda" ensamhet. När jag läste ditt inlägg om goda tarmbakterier slog det plötsligt mig att det kan finnas en lösning på mina problem! Jag åt för några år sedan otaliga penicillinkurer mot urininfektioner som bara kom tillbaka gång på gång. Och det var efter den perioden som min mage började krångla. Nu förstår jag att jag inte har några goda tarmbakterier kvar i min kropp. Jag tröstäter mycket sockerprodukter och matar ju därför de onda bakterierna. Jag är vegan och äter bönor, linser och mycket grönsaker. Detta har jag dragit ner på pga magen men saknar det så mycket.
Efter att ha läst ditt inlägg så har jag nu under de senaste dagarna ätit probiotika och prebiotika och jag märker redan skillnad!! Ingen kan vara lyckligare än jag! Så tusen tusen och åter tusen tack kära Sandra för din öppenhet om ditt eget problem!
Kramar
P.s jag har bestämt träff med en vän som jag inte har vågat träffa på två år pga magen. Det är stort för mig! D.s."
StyrkeKramar till dig och tack för att du delar med dig! Och jag håller nu tummarna för att du ska få leva ett "normalt" liv utan magont, svullenhet och gaser.
Ett hjärtklick på det vore ju pricken över i! ❤⬇️
Ååå, så underbart, att en kan hjälpa varandra💕/ Mikaela