vulkanskaslottet - Vidrig huvudvärk...

Vidrig huvudvärk...

Under arbetsdagen igår, runt lunchtid, började min huvudvärk att stiga i styrka. För er som inte är så insatt i min sjukdomsbild så kan jag berätta att jag lever med ständig kronisk huvudvärk. Den dagliga huvudvärken äter jag medicin (Saroten) för, så att smärtan lindras så pass att jag fungerar riktigt bra. Men då och då (mer sällan numera) hamnar jag i ett skov med extrem huvudvärk. Smärtan är ca tio gånger migrän i styrka och jag tror dessa gånger att min sista tid i livet är kommen. Jag kräks och klättrar på väggarna, tuppar av, får minnesluckor och gråter hejdlöst. Mot denna smärta har jag en annan medicin (Panocod) som i bästa fall gör smärtan hanterbar. Ibland hjälper den inte alls.

När huvudvärken blev värre på jobbet igår så lyckades jag att kämpa mig igenom arbetspasset. Jag gick sedan till gymmet där jag hade en date med Malin. Örjan roddade inför kvällens spelning så det dröjde innan vi kunde åka hemåt. På gymmet försökte jag att lura smärtan genom att få något annat att fokusera på, men det höll inte. Jag hamnade tillslut i en fåtölj där jag satt och andades djupa andetag. Malin erbjöd mig att följa med hem till henne, men bara tanken på att gå dit fick mig att bli yrslig. När Örjan ringde för att säga att han var på väg gick jag sakta genom Mirum till parkeringen, livrädd att jag skulle svimma av smärtan och orkeslösheten. Men jag klarade mig hela vägen ut och in i bilen. Bilresan hem var en mardröm. Illamåendet som smärtan bjöd på var påtaglig. Jag kom på att jag nu kunde ta en tablett, brukar undvika dem förrän jag är på säker mark eftersom jag ibland blir helt drogad av dem. Tyvärr så hjälpte den knappt alls igår och efter lite soygurt (jag var konstigt nog jätte hungrig när vi kom hem) så kröp jag ner i sängen. Något annat alternativ fanns inte...

Träningsnotis: Jag tränade faktiskt igår morse innan jobbet också. Då körde jag endast konditionsträning i 45 minuter. 10 min på crosstrainer, 15 min löpning, 15 min cykling och 5 min i trappmaskinen. Behöver jag säga att det droppade svett om mig och att det gick att vrida ur mins kläder? Och eftermiddagens ben - och rumppass blev det ju inte mycket av alls, även om jag körde en del övningar (dock med lättare vikter/motstånd).

Vill du läsa mer om min sjukdom och hur det startade så kan jag tipsa om mina två allra första inlägg från mars 2016. Och sedan läsa dig framåt i tiden.

Om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke så blir jag glad om du väljer att Klicka på hjärtat här nedan ❤⬇️. Tack på förhand snälla du!!