Underbart smärtsam morgon...

Ett fruktansvärt hemskt ljud väckte mig och hjärtat rusade. Fattar inte varför min älskade man envisas med att ha det värsta tänkbara alarmet på sin mobil. Speciellt då han ändå inte alltid vaknar av det, oftast behövs även en liten handpåläggning (läs knuff) från mig för att han ska vakna till och kunna stänga av oväsendet. Hur som helst så blev jag klarvaken om än extremt trött med lite skarpare huvudvärk än vanligt.

Men det var bara att bita i det sura äpplet och ta mig upp ur den ljuvligt sköna sängen. Tror faktiskt att sängen var ovanligt skön just igår morse...

Det blev dock bättre med huvudet under bilresan in till gymmet, kan vara kaffet som stärkte mig och/eller vetskapen om att det äntligen var dags för morgonyoga med bästa Zacharoula. Som jag längtat!!!



Jag hade bett om att få köra djupgående stretching och öva på att stå på händer (något som jag fortfarande tycker är mycket otäckt). Och så blev det då jag var den enda som var med på passet (de andra är fortfarande lediga). Stretching kan låta enkelt och bekvämt, men låt dig inte luras av den lugna yogan. Det känns ordentligt kan jag berätta för den som inte vet det. Fast det är en smärta som jag på något konstigt vis uppskattar, antagligen för att jag vet att det både gör gott och skapar en förändring med kroppen och själen. Gissar dock att jag inte kommer att kunna gå normalt idag. Fick dessutom flera bra tips för att övervinna min osäkert vid handstående och lyckades stå i åtminstone en till två sekunder. Mera övning återstår.

Det var sedan med lätta och pigga steg som jag gick in på jobbet för arbetsdag två.


Yogapose of the day is happy baby pose (i slutet av ett tufft pass, därav ansiktsuttrycket 🙈😂)




(Klicka gärna på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg...  Tack på förhand fina du!)
#1 - - Ella:

Så motiverande! :D

Svar: Åh vad glad jag blir att du blir motiverad!!! 🙏❤
Sandra Vulkan