vulkanskaslottet

Jag har alltid älskat att fixa inför kalas. Från att baka fikabröd och göra födelsedagsbarnets tårta (som är hemlig tills att den ställs fram under sång på bordet) till att duka fint och ta emot gästerna.

Men sedan har liksom musten gått ur mig. Många gäster skapar höga ljud och rörelse hela tiden. Någon spiller ut något, det blir lite kaos, jag fixar. Alla vill berätta något, någon vill fråga något och många överröstar varandra. Jag servar, häller upp kaffe, blandar ny saft när tillbringaren blir tom, fyller på kakfatet, plockar undan disken, diskar, försöker vara trevlig, le och lyssna. Vill inte ha någon hjälp, jag fixar.

Så såg mitt liv ut förr.

Nuförtiden är vi mest familjen och eventuellt några vänner när vi har kalas. Det är lugnare och jag har ork och energi över till att kunna njuta fullt ut av kalasandet. När vi bjuder in fler, vid större sammankomster som midsommar och kräftskiva så ser jag till att bjuda vänner som visar hänsyn och förståelse och som ger mer energi och kärlek än de tar, eller åtminstone lika mycket. Och som kanske kan läsa av mitt mående genom min mask, om jag ens tar på mig en...

Igår hade vi en sånt trevligt mysigt kalas för vår älskade Tindra som fyllde 15 år.

Det var vi i familjen (utom Adam och Moa som vi saknade enormt mycket), min pappa och Tindras kompis Nellie. Precis alldeles lagom!

Tindra hade önskemål om en banoffepaj (rawfoodtårta) så den gjorde jag såklart. Som en dröm denna magiska tårta!! Denna gång dekorerade jag den med hallon och blåbär.

Den hemliga tårtan föreställde Svampbob Fyrkant, då Tindra och Nellie har fastnat i den serien av nostalgiska skäl.

I övrigt bjöds det på mammas hembakade vaniljbullar, kladdkakemuffins, chokladkaka och kolakakor plus mina rawfoodbakverk i två olika sorter.

Engla gjorde hennes skummade specialkaffe till sig själv, Tindra och Nellie. Lyxigt!

Igår kväll satt jag med Tindra, Nellie, Engla och Adela och pratade och skrattade i flera timmar i köket. Ett mysigt avslut på denna kalaslördag!