Den lilla pricken över i

publicerat i

Jag älskar kalas! 
Att träffas och umgås över en fika med goda vänner och familjen är något som jag alltid ser fram emot, nu mer än någonsin. Iallafall de dagar då orken visar sig från sin bästa sida.

Men det allra bästa med kalas är ändå att få duka med mitt vita finporslin och mina söta silverskedar och små ljuvliga kaffeservetter. Det är just det som gör det lilla extra, och som särskiljer födelsedagskalas från vanligt fika. Jag vet att det är en aning gammeldags, men det är ju det jag gillar med det. Det är allt lite trist att de gamla kafferepen inte längre existerar i den moderna vardagen. 

Tycker om att det svenska ordet fika betyder så mycket mer än intagande av kaffe/te/saft och fikabröd. Att umgås och prata om viktiga och oviktiga saker, personliga och opersonliga händelser, känslor och tankar mm. Fika är ett helt socialt sammanhang och en viktig del av våra sociala liv. Att ta en fika med en vän betyder att jag kommer att få prata av mig och samtidigt få ta del av min väns synpunkter på min situation, vilket är väldigt givande. Eller att jag får något annat att tänka på när den jag fikar med berättar om sina problem eller erfarenheter, och får själv ge stöd och bistå med mina tankar.


Dessa bilder är från min mans födelsedagskalas förra veckan. Det var bara vår familj och två av våra vänner. I nuläget finns ingen ork till att bjuda hem fler gäster än så i taget, det blir lätt lite för rörigt för mig annars. Även om jag älskar större bjudningar. Det blev heller inte sju sorters kakor, som annars hade passat bra in i fika-temat. Men bullar, muffins och tårta fick duga den gång. 

När alla andra hade gått från bordet så satt jag kvar en lång stund och bara njöt av detta sociala sammanhang, som jag inte bara fått ingå i utan även fått anordna. Litet men naggande gott!