Tröttheten ser till att kroppen får vila...

publicerat i Allmänt, Hälsa, inredning, sjukdom, träning;

Startade gårdagen med ett träningspass för mage och rumpa. Körde på rätt så hårt då jag endadt hade ca en halvtimme på mig. Det är det näst bästa sättet att börja dagen på, det bästa är en löprunda men vädret tillät inte riktigt det trodde jag innan jag insåg att det var mycket mildare ute än de tidigare dagarna.


Hade ännu en riktigt bra dag på jobbet, där det blev mycket gjort under våran veckoreflektion. Jag åkte hemåt strax efter 15  och röjde lite inför besöket av underbara Tessan, som dök upp här vid 18-tiden. Som jag har längtat efter henne. Jag är så otroligr glad över att ha en sådan fin vän som hon i mitt liv. Vi köpte hem sushi och pizza och satt sedan pratade om allt möjligt.

Tröttheten slog till med full kraft och jag var tvungen att krypa ner i sängen långt innan jag egentligen önskat. Men medicinen och kroppen samarbetade bra och såg till att jag fick den sömn och vila som jag så väl behövde. Rent intellektuellt så vet jag att detta är ett måste för att jag ska hålla även nästkommande dag, men mina känslor är inte alltid med på detta, besvikelsen över att inte själv råda över detta är ofta stor...

Klicka gärna på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke ❤⬇ Tack på förhand!!

Jag har världens bästa jobb!

publicerat i Allmänt, Hälsa, sjukdom;

Igår slog det mig hur otroligt viktigt det är att ha ett jobb som en trivs med, som en känner en längtan till. Det är inte så att det är en nyhet för mig och att jag inte tänkt på det tidigare, men jag vet inte om jag någonsin längtat så här mycket som jag kan göra på kvällen dagen före en arbetsdag. Jag inser att det är en ynnest som inte är alla förunnad. Jag har för länge sedan haft ett jobb som jag åkte till med en klump i magen, där jag räknade minutrarna till jag äntligen skulle få åka hem igen, så jag vet hur det är att ha ett jobb som en inte trivs på. Så just därför känner jag mig så otroligt lyckligt lottad över att få jobba med något som jag älskar på en arbetsplats där jag får vara kreativ och har fina kollegor som kompletterar mig perfekt. 


För dig som inte vet så arbetar jag på en förskola i Norrköping som för några år sedan vann pris som Sveriges bästa förskola. Jag arbetar just nu på en avdelning där barnen är 3-4 år, en fantastisk ålder där barnen utvecklas så himla mycket, både intellektuellt med växande nyfikenhet efter att få testa egna teorier och hypoteser, socialt i olika relationer med andra i samarbeten och samlärande, motoriskt då de får bättre kroppsuppfattning och lär sig olika tekniker för att skapa i stort och smått och ett kraftigt utökat verbalt språk. Att arbeta med barn på Svanens förskola betyder att vi har en tydlig grund att stå på, att vi ligger i framkant när det gäller att ge barnen ett större värde i samhället och en väl utarbetad filosofi som vi till stor del delar med förskolorna i Reggio Emilia i Italien och som grundar vår läroplan grundar sig på. Det betyder enkelt att vi har en stor tilltro till barnens förmågor och att vi ser dem som kompetenta individer som vi har äran att utmana vidare i sammanhang som är betydelsefulla för dem. Att vi pedagoger är medforskande och nyfikna på vad barnen ska fascinera oss med och vad vi kan lära oss om dem. Att vi har en reflekterande kultur, både tillsammans med barnen och om barnens tankar, förmågor och göranden.

Jag älskar verkligen mitt jobb!! Och jag är så glad att jag klarar Att jobba så mycket som jag gör!

Om du gillar detta inlägg så klicka på hjärtat här nedan så att jag få se... ❤⬇

Vårdat kropp och själ

publicerat i Allmänt, Hälsa, inredning, sjukdom, träning;

Fötterna går i en behaglig rytm, som av sig själva, som om de inte ens tillhör min kropp. Det krasar härligt i gruset varje gång skosulorna träffar marken, jag hör detta genom hörlurarna som spelar upp en ljudbok ("Vi mot er" av Fredrik Backman, en uppföljare till "Björnstad"). Min löptur igår var behagligt meditativ, om det beror på att solen redan gått ner eller på min längtan att få springa eller för att jag kände mig väldigt till freds med livet just nu, eller en mix av allt vet jag inte. Men skönt var det! Jag sprang exakt 5 km och höll 7.8 km/h hela tiden och jag var inte ens trött eller flåsig efteråt så som jag brukar bli. Bara otroligt svettig och lycklig. Glad att jag vågade trotsa underlaget som bitvis bjöd på isfläckar och lite snö. Synd bara att jag glömt mina knästöd hemma, misstänker att iallafall mitt högra knä kommer att värka lite under dagen. Men det var det värt. 

Efter kvällsmaten tog jag mig ett riktigt hett bad och bara låg där och njöt när det varma vattnet omslöt hela min kropp. Så otroligt avslappnande att bara vara och släppa alla tankar om livet, sjukdomar, smärta och resten av världen. Fri från oro och funderingar. Jag älskar när jag hamnar i meditation utan minsta ansträngning, när det kommer otvingat och av sig självt. 

Och som vanligt så påminner jag om att du gärna får klicka på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke ❤⬇ Kramar