Ett friskhetstecken!!

publicerat i Allmänt, Djur, Hälsa, Hästliv, Livet på gården, sjukdom;
Vaknar och det första jag känner är ett illamående som sköljer över mig. Men jag har min förtröstan till att det är antibiotikan som är boven i dramat och förbannar den.

Jag klär på mig och upptäcker då att jag kan ta på mig sockorna utan att bihålorna smärtar. Så nu tackar jag den nyss förbannade medicinen med ett skamset leende.



Känner mig lite piggare än i torsdags och går därför ut och mockar i stallet. När jag kommer in igen väntar hundarna förväntansfullt på en liten promenad. Vi går omkring på vår tomt, bakom bodar och det gamla dasset (som numera är fyllt med ved). Jag gör några nya upptäckter och min kreativa sida väcks till liv. "Här skulle vi kunna göra si och här så..." Idéerna bubblar i mig. Nu är det jag som är förväntansfull, inför våren och sommaren på våra nya ägor.

Vi går in och jag kryper ner i soffan med en kopp te i min ena hand och den andra om Nova som snabbt lägger sig i min famn. Ludde lägger sig bredvid mig och jag känner ett lugn och ett hopp om att snart vara på benen på riktigt igen. Återhämtning av första klass.


Det är 9°C ute så jag flyttar ut mig till solstolen, trots att det är molndis, efter några timmar i soffan. Buster kommer jamande och hoppar upp i mitt knä. Han spinner högljutt och trampar med sina tassar innan han lägger sig ner och kräver att bli kliad och smekt på hals och huvud. Jag njuter av all den kärlek och ro som våra djur bjuder på.


Den friska luften fyller mina lungor. Men avsaknaden av solens värmande strålar får mig att längta in igen, vilket inte Buster verkar uppskatta. Han fick iallafall en mysig stund med mig i lite mer än en timme.


Jag får en idé till det platsbyggda badrumsskåp/hylla som vi ska bygga och går ut till magasinet för att leta reda på ett stort gammalt fönster som jag tänker kan bli skåpets dörr. Vi hade egentligen tänkt att det skulle vara ett öppet skåp/hylla men detta tror jag kan vara pricken över i:et. Jag ska precis gå ner för den lite vanskliga trappan för att hämta en tumstock och mäta fönstret när jag slinter med foten och formligen rasar ner för trappan. En sträckning i axeln känner jag av direkt. Men chocken är nog värst. Hjärtat rusar och slår hårt. Men jag landar på mina fötter efter att ha åkt kana ner för trappstegen. Gissar att jag kommer att få några blåmärken på ryggen...



Att jag är kreativ igen åtminstone i mina tankar är ett stort friskhetstecken. Nu är det nära! Snart mår jag som vanligt igen!!


Om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke så blir jag glad om du väljer att klicka på hjärtat här nedan ❤⬇️ Tusen tack på förhand snälla du!!

Hon svimmade...

publicerat i Allmänt, Djur, Hälsa, Hästliv, Livet på gården, Natur, sjukdom;
Första morgonen på över en vecka som jag inte vaknade av mig själv i fyra, halv fem tiden. Inte för att jag mådde ett dugg bättre, utan mer troligt för att min kropp krävde mer sömn efter att ha varit sjuk så länge.

Jag väcktes istället av Örjans alarm, somnade nästan om när Engla ringde från sitt hus. Hon mådde dåligt och hade svimmat på väg till badrummet. Jag kämpade mig upp ur sängen och bad henne komma in till mig. Tillsammans beslutade vi att det var bäst om hon stannade hemma från skolan, även om Engla egentligen kände att hon behövde gå dit pga ett läxförhör. Samtidigt så var hon rädd för att svimma eller kräkas i skolan och jag ville ha henne under uppsikt.

I ett gemensamt krafttag tog vi oss ner till stallet för att släppa ut hästarna i hagen och fylla på mat och vatten till dem och katterna. Soluppgången var återigen magisk trots molnigheten och den gav oss lite extra styrka.


För det är ju så att även hur dåliga vi än är så måste djuren skötas... Tindra? Hon tog ut och rastade hundarna innan hon hoppade på skolbussen. 

Engla piggade på sig under förmiddagen, vilket gjorde mig otroligt lättad. För så blek som hon var igår morse tror jag aldrig att jag någonsin har sett någon vara. 

Men varför blir inte jag piggare?? 

Jag fick iallafall behålla all mat och dryck igår, och det är ju positivt. Men orken vägrar att komma tillbaka till mig och ge mig livet tillbaka. Korta stunder av göranden, som att diska, tvätta eller fylla på mat till djuren, är vad jag lyckas med. Och ni som känner mig vet att jag vill så mycket mer...


Vårt gård i vinterskrud innan gårdagens regn.



Fortsätter att be er om att klicka på hjärtat här nedan om ni gillar att läsa om mina dagar eller helt enkelt vill visa er omtanke ❤⬇️ 
Tack snälla ni!

Självklart så får ni gärna även lämna en kommentar, om detta inlägg, om vad ni önskar läsa om eller om ni har några andra tips.

Detta är mitt liv numera... ❤

publicerat i Allmänt, Djur, Hälsa, Hästliv, Livet på gården, Natur, sjukdom, träning;
Åhh så skönt det var att vakna efter en HEL natts sömn!! Tack vare hostmedicinen så sov jag så himla gott natten till igår. Jag trodde att jag inte hostat alls, men enligt Adam (som inte sov gott pga feber) så hostade jag rätt så mycket.

Örjan vaknade samtidigt som mig och uppmärksammade mig på soluppgångens första tecken utanför vårt sovrumsfönster. Älskar verkligen att kunna ligga i sängen och uppleva detta morgon efter morgon!


Jag gick upp och ut till stallet för att släppa ut hästarna i hagen. En mysig morgonrutin på helgerna. På måndagsmorgnarna är det Engla och Tindra som fixar detta eftersom jag och Örjan åker så tidigt till våra jobb.

Efter hästarna var det hundarnas tur att få komma ut. Jag tog på mig mina Icebug skor, vilka var ett måste på de isiga vägarna, och tog med mig Nova och Ludde på en powerwalk ut till Tyrislöt och mötte solen när den steg på himlen.



Det magiskt vackert och ännu en gång slås jag av att detta är mitt liv numera. Jag bor på riktigt i skärgården och kan välja mellan så många vackra platser att enkelt besöka under mina promenader och löprundor. Tyreslöts gästhamn bjöd även den på vackerhet även denna morgon...


Vi passade på att gå vandringsleden ute i Tyrislöt när vi ändå var där ute. Och förbi bästa Fia's föräldrars hus. 


På tillbakavägen svängde vi in på en grusväg för nya upptäckter. Vi kom fram till ett utkiksberg och blickade ut över en isbeklädd vik.



När vi tillslut kom hem så visade det sig att vi gått 1 1/2 mil!! Och jag var inte ens trött, men väldigt svettig... 

Jag lagade ihop en brunch till pappa och Örjan som jobbade och slet ut med kapning av häckar och buskar. Dessutom hade de tänt en stor brasa med riset. 

Jag åkte sedan och hämtade hem Tindra som sovit hos en kompis på landet på andra sidan av Söderköping. Därifrån går det inte att boka Närtrafikresa pga att det på vardagar går bussar i närheten.

På eftermiddagen tog jag och hundarna ännu en promenad. Denna gång gick vi ut till Uvmarö och vandringsleden där. Det började skymma när vi var mitt i skogen. Har hört att det går att svänga av den utmärkta stigen och följa en av de anslutande stigarna för att komma ut till väg 210, som går utanför vår gård. Jag chansade på den stigen som jag trodde var den rätta. Men vi kom tillbaka till den utmärkta stigen igen. Dock visste jag inte exakt vart på sträckan vi befann oss men valde att följa tryggheten i utmärkningarna. Efter en stund när det blivit mörkt insåg jag att vi typ gått hela vandringsleden igen. Som tur var så hade jag packat med mig en pannlampa så att jag såg markeringarna och vårt jag satte fötterna. 



Sammanlagt gick vi nästan exakt 2 1/2 mil under gårdagen. Det längsta jag någonsin gått på en dag tror jag. Funderar på om det i sommar kan vara dags att ge mig ut på en lite längre vandring under några dagar. En av mina högsta önskningar är att någon gång gå en pilgrimsvandring...



Till kvällsmat grillade vi över den fenomenala glöden som den stora brasan bjöd på. Korv med bröd och baconlindad halloumi i salladsblad blev det. Hela familjen och min pappa samlade! 


Det blev en mycket lyckad lördag! Bara så synd om Adam som inte mådde så bra, så han höll sig mest i soffan (utom när vi grillade). Tror dock att han tyckte att det var skönt att vara hemma när han mådde som han gjorde.


Påminner om det lilla hjärtklicket här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke för Adam ❤⬇️ Kramar