Ännu en fantastisk vinterdag!! ❤

publicerat i Allmänt, Hälsa, Natur, Peppkampen, sjukdom, träning;
Igår fortsatte vårt sportlovsäventyr ute på Håskö. Räknade ut att det är vårt femte sportlovsbesök här sedan 2012, det enda uppehållet var förra året då vi åkte till Kap Verde istället pga av att fyllde 40 år i mars. I år är det ett extra plus att det är riktig vinter.



Igår började jag min dag med en härlig och frisk powerwalk i solen under en klarblå himmel. Med endast naturens ljud, lukt och ögongodis. Sedan blev det te tillsammans med Åsa, innan vi packade fyrhjulingarna med vår lunch. Vi åkte ut till Lisselö där vi samlades framför eldstaden. Korv grillades och avnjöts, som hör till vår tradition. 






Vi vittjade gäddsaxarna men till vår besvikelse hade inte någon gädda nappat... Men vi hoppas på minst en gädda idag. Efter en lång utedag var vi förtjänta av att gå in och värma upp oss, samtidigt som vi började att förbereda middagen. 



Kvällen fortsatte i en vedeldad badtunna. Snöflingor föll mjukt och stjärnorna visade sig på himlen. Vatten i tunnan var varmt och behagligt. Tindra klev ur och på sig i snön och Adam doppade halv kroppen mellan några isflak (från badstegen). Själv sätt jag bara och njöt av värmen som lindade sig likt bomull runt mig kropp.

Meditativt köksbestyr...

publicerat i Allmänt, Hälsa, Peppkampen, sjukdom;
Tusen tack för all omtänksamhet och kärlek som ni skänker mig genom hjärtklick och kommentarer i form av frustration och värmande kramar! 

Jag har fortfarande inte någon lösning på problemet men funderar på om handläggningstiden förlängs om jag lämnar in en överklagan... Min chef kommer på måndag att försöka ta reda på hur och vad som annars blir bäst för mig. Jag skulle kunna tänka mig att gå upp från mina 75% till 87.5% och testa om jag fixar att jobba så pass mycket, vilket jag hoppas att jag klarar när järnet, D-vitaminerna och min höjning av min dagliga smärtblockerande medicin anpassat sig till min kropp. Men, jag kan inte göra det om det betyder att min SGI sänks då. 

Nog om det för ett tag.


Igår åkte Adam, Tindra, Örjan och jag ut på vårt årliga sportlovsäventyr, på vackra Håskö och våra fina vänner Peter och Åsa. (Engla valde att stanna hemma med hundarna och min pappa, som kom ner till oss igår eftermiddag.) Innan vi åkte lagade jag en mycket god och nyttig Flygande Jakob som vi avnjöt tillsammans med ångkokt broccoli, och en vitkålssallad som min pappa snabbt slängde ihop. Receptet hämtade jag ut min favoritreceptbok "Lär dig leva sockerfritt". Har kommit på att jag finner det väldigt behagligt att laga lite mer komplicerade rätter än t.ex korv och makaroner. Jag hamnar som i ett flow och blir nästan lite meditativ i mitt görande. Det viktiga är bara att planera rätterna i förväg så att allt är inhandlat. 



Ha en fin helg kära vänner!! Njut av livet!
(Och klicka mer än gärna på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke ❤⬇)

Så jäkla frustrerad med så många OM i mitt liv...

publicerat i Allmänt, Blommor, Hälsa, Peppkampen, inredning, sjukdom, träning;
För att fortsätta följetongen om sjukintyg, försäkringskassan och min sjukskrivning så kan jag nu meddela att min neurolog inte hade något mer att tillägga i sjukintyget, tyckte hen. Så den 6 mars kommer försäkringskassan med största sannolikhet (enligt min handläggare) att besluta att jag inte längre har rätt till sjukpenning i form av sjukskrivning, ett beslut som kommer att tas på felaktiga grunder då det som står i sjukintyget inte stämmer in på mig (se gårdagens inlägg om du missat vad som står i sjukintyget). Däremot så tror min handläggare att jag kommer att beviljas Högriskskydd då jag varit sjukskriven så pass länge som jag varit och pga den sjukdom som jag har (alltså något neurologiskt). Detta betyder att jag slipper karens när jag inte klarar att jobba. Men jag måste då jobba heltid eller gå ner i tid i min tjänst. För att då få behålla min SGI  (sjukpenninggrundande inkomst) så måste jag, alltså om jag går ner i tid, stå som aktivt sökande på Arbetsförmedlingen de procenten som jag inte jobbar. Annars sjunker min SGI och om jag senare blir sämre så blir min sjukpenning inte mycket att hänga i julgran...

Vet inte riktigt hur jag ska planera mitt liv framöver. Känns på sätt och vis skönt att jag har semester den 6-21 mars och under den tiden står jag ju som heltidsarbetande. Men samtidigt undrar jag om jag kommer att känna någon ro under semestern eller om min oro kommer att ta överhand. Och självklart så kommer min chef och mina kollegor att vilja veta hur det kommer att se ut för mig när jag kommer hem från min semester... 

Risken är ju extremt stor att jag kommer att drabbas av bakslag efter bakslag om jag kämpar mig igenom heltidsdagar. Och någon fritidssysselsättning är det nog inte ens värt att tänka på. Om inte min träning har byggt upp min kropp för att faktiskt klara att träna fortsättningsvis, jag har ju mått så gott av att hålla kroppen i trim...

Så jäkla många OM som mitt liv nu kommer att byggas på... Och denna stress gör absolut inget ett dugg bättre, snarare tvärtom.

Hann iallafall få till ett kort möte med min chef där vi diskuterade flera olika upplägg, men inget som jag just i detta nu känner blir bra för mig. Hen lovade att ta kontakt med min handläggare och den på kommunen som kan mer om fall som mitt. 



I ren frustration åkte jag ner till gymmet utan någon vila efter jobbet, förutom under bilturen från jobbet i Norrköping till Söderköping, och sprang 5 km på löpbandet. Blev helt slut och skakig, men frustrationen försvann iallafall och jag fick mina tankar rensade. Tack gymmet för det!!

Låg sedan i badkaret som var fyllt med hett vatten länge... Ett skönt sätt att avsluta en jobbig dag på.



Om du vill visa din omtanke så klicka på hjärtat här nedan ❤⬇ Det värmer att få dessa hjärtan...