Ännu en deprimerande dag...
Mådde inte mycket bättre igår än i förrgår, dock sken solen och tvingade mig ut till solstolen. Det var skönt och uppfriskande med frisk luft... Miljöombyte förnöjer iallafall lite.
Orkeslösheten och huvudvärken gjorde att jag inte ens orkade vara trevlig i telefon mot min mamma. Jag orkade inte hålla i mobilen och hade inga hörlurar med mig ut...
Fick under förmiddagen i mig några koppar te och några kolakakor som min mamma bakat åt mig.
När Tindra kom hem efter skolan så skulle hon på sin allra först lektion i elbas. För långt att gå, speciellt med en tung elbas, så jag kämpade mig ut till bilen utan att visa Tindra hur dåligt jag mådde och skjutsade henne. Tur att jag inte hade yrsel för då hade vi inte tagit oss dit. Bytte lektionstid så att Örjan hinner hem och kan skjutsa henne i fortsättningen om jag inte klarar det...
Känns för jävligt att jag inte kan finnas till hands jämt för mina barn! Finns liksom inga garantier längre...
Ringde igår till Neurologimottagningen för att återigen trycka på vikten av att få kontakt med min neurolog. Fick svaret att han varit ledig till för en vecka sedan, men att ett meddelande om att jag var angelägen om kontakt skulle lämnas till honom IGEN... Om han inte ringer idag så vet jag inte vad jag ska ta mig till... Finns tydligen inte heller några garantier för att en får hjälp inom vården, trots att en är sjuk...