Shoppingdag!! I love it!!

publicerat i Allmänt, Hälsa, sjukdom;

Om det är något som jag älskar att göra, lika mycket som yoga, inreda och sola på en strand eller klippa, så är det att shoppa! Jag skulle nog egentligen inte kalla mig för en shoppoholic då jag ändå håller rätt så hårt i pengarna och kan vela om att köpa något speciellt i veckor. Men jag blir så otroligt lycklig av att köpa fina saker och kläder, mest till mig själv men även till andra. Jag älskar att ge bort presenter som jag vet att den som får det blir glad av.

Igår morse började jag dagen med ett långt, riktigt hett bad. Låg där och njöt av det varma, väldoftande vattnet mot min kropp och lyssnade på en ljudbok. Huvudvärken var nästintill obefintlig, så jag kände mig glad och stark, nästan oslagbar i alla kategorier. Underbart att få känna mig så efter några dagar med ångest och smärta. Det är lite märkligt vad fort allt kan vända för mig, åt båda hållen. Från att må skit till att må nästan hur bra som helst. Iallafall om jag tar det lugnt. Och tvärtom...

Efter badet gjorde jag mig iordning för en shoppingtur på Mirum galleria i Norrköping. Inte för att inhandla julklappar som de flesta andra gör nu. Nej, jag skulle handla kläder till mig själv och en bröllopspresent till Örjan (vi firar 9-årig bröllopsdag imorgon ❤).

Jag var först in på Gina Tricot där jag genast hittade två klänningar, en kjol och ett linne som jag provade. Allt satt perfekt! Allt utom linnet var grått, linnet var ljuvligt gammelrosa. Det slog mig att jag den senaste tiden bara köpt kläder som går i gråa, ljusrosa och vinröda toner. Det bästa med det är att allt går att matcha ihop med varandra och på så vis känns det som nytt flera gånger, om ni förstår vad jag menar...

Sedan blev det en tur in på MQ för att prova en klänning som jag länge haft ögonen på, iallafall i ett par veckor... Och precis som jag befarade så satt den perfekt. Men eftersom jag redan köpt en del så frågade jag Örjan om jag inte kunde få den i bröllopspresent av honom. Och han sa ja utan att ens ha sett den på mig. Men hen som jobbade på MQ sa att den såg ut att vara skräddarsydd till min kropp. Visst det är väl ett bra försäljningsknep att sälja in den med de orden, men den kändes faktiskt så fin på mig.

Hittade kläder även till min älskade man, så rättvist som möjligt!

Och fem par gråa/svarta lite grövre strumpbyxor till mina gråa klänningar och kjolar. En kan aldrig få för många strumpbyxor i byrålådan, iallafall inte jag. Antingen så blir det ett hål under hälen eller vid tårna, om inte resoren i midjan går sönder innan. Jag har nästan alltid strumpbyxor på mig på vinterhalvåret. Så det går åt några varje år. Jag gillar att ha klänningar och kjolar på mig, det känns lite ledigare och dessutom är det ju fint...

Försökte förgäves att hitta några nya finstövlar också, men hittade inga som satt snyggt på mina smala ben. Skaften på stövlarna glipade på tok för mycket.

På vägen hem kom den euroforiska känslan som jag älskar. Lycka över både en festklänning och fyra nya plagg som jag kan ha på jobbet. Och där kom nästa lyckorus. Som jag kan ha på JOBBET!! Jag ska äntligen få börja jobba igen på mitt älskade jobb! Yes!! Om jag inte hade suttit i bilen just då så hade jag gjort en segerdans. För det känns precis som en seger att få komma tillbaka till mitt liv igen.

När jag landade hemma i soffan så ville huvudvärken ta lite plats igen. Men den var lindrig, så inte som den vanliga värken. Denna huvudvärk berodde nog mest på att jag utsatts för så många intryck i gallerian...

Någon bild på den vinröda spetsklänning från MQ blir det inte någon bild på idag, för den har jag ju inte fått än... 😉 Gissa om jag kommer att bli överraskad imorgon 😂.

Positiva besked!!

publicerat i Allmänt, Hälsa, sjukdom;

Vaknade igår förmiddag vid halv tio och blev grymt besviken över att smärtan fortfarande fanns kvar mitt huvud. Trycket bakom/över/runt ögat var något mindre än i helgen. Men högra kinden kändes svullen och bortdomnad, likt en tandläkarbedövning, och var väldigt markant (skulle ha kunnat rita en trekant med skarpa linjer runt området). Som tur var så blev både smärtan och domningarna lindrigare under dagen.

Fia tittade in på en fika och fick smaka på mina nyttiga rawfood Saffransbollar (recept finns i tidigare inlägg). Mysigt med lite besök och att få prata av mig lite.. På eftermiddagen åkte jag med Engla till stallet och mockade medan hon red Theo. Tycker faktiskt att det är väldigt rogivande och terapeutiskt att mocka. Jag får då chansen att rensa mitt huvud från alla tankar som slår kullerbyttor därinne...

Hade telefontid med min neurolog igår. Jag berättade att jag sagt till min chef, min handläggare på försäkringskassan och min kurator att jag tänker börja jobba på fredag denna vecka. Neurologen tyckte att det var en bra idé och att det är lagom att börja med 25%. Vi kom överens om hur det ska fördelas under veckan och jag känner mig peppad och glad över detta.

Neurologen vill ge mig mer botox i hopp om att få bort värken som kommer med mina skov. Samtidigt kommer hen att kolla muskelaktiviteten, och på så sätt få fler ledtrådar i jakten på en diagnos.

Svaren på mina neurofystester har kommit och de visade inte på några brister i mina nervbanor från fot till hjärna. Neurologen förklarade att det är ett grovt verktyg men att vi nu kan utesluta de farliga sjukdomarna. Jag frågade vilka som räknas som farliga. Hen förklarade att det var de dödliga diagnoserna som t.ex ALS. Så underbart skönt att få höra de orden!! Den lättnad som jag känner just nu är obeskrivlig! Även skönt att kunna stryka några diagnoser så att listan med eventuella diagnoser krymper och tar oss närmare ett svar på vad jag lider av. Ännu ett steg i rätt riktning.

Skov nummer ??

publicerat i Allmänt, Hälsa, sjukdom;

Mina ständigt återkommande skov förstör mig helt när de helt obarmhärtigt och ovälkomna mosar in sig i min kropp. Smärtan som de för med sig gör mig extremt orkeslös och jag ser ut som ett vrak. Vet inte exakt hur många skov jag haft under året, men tror att detta är mitt tionde...

Natten till igår lördags, hemma hos Adam i Karlskrona, var inte alls så underbar som jag hade hoppats på. Jag somnade av utmattning, på grund av huvudvärken. Och frös hela natten, inte för att det var kallt i rummet (för det var det inte), utan det var mer som frossa av något slag. Vaknade flera gånger under natten och var inte det minsta utvilad när jag vaknade på morgonen. Självklart så var det jätte mysigt att hela familjen sov i samma rum och fanns så nära varandra...

Jag kämpade på med mina sista få krafter för att få en härlig förmiddag med Adam innan vi åkte hem igen. Det räckte till en Subway brunch och en kort sväng i en matbutik för att fylla upp Adams kyl och frys. Men sedan var jag helt slut. Sov i stort sätt hela vägen i bilen, i tre och en halv timme.

Fortsatte att frysa, trodde ett tag att jag hade feber, men nej det hade jag inte. Gick ner och la mig i bastun för att slippa frysa. Det var skönt! Jag mår alltid lite bättre i värme, skulle behöva flytta utomlands på vinterhalvåret...

Jag kunde inte följa med Örjan på vår väns 60 årsfest, vilket inte var så konstigt. Men lika trist varje gång som jag tvingas ändra mina planer.

Men som tur var så fick jag med mig Tindra in till sovrummet och vi kröp ner o sängen och kollade på Så mycket bättre. En tanke slog mig då, så där hyllade och boostade borde vi alla få bli någon gång i livet oavsett vilka gåvor vi besitter. Att få sina goda sidor och fina egenskaper bejakade och lyfta av andra måste ju kännas helt fantastiskt!! Tänka att få stå i centrum en hel kväll, som vid en möhippa/svensexa fast med ens kvaliteter som huvudämne...

Igår vaknade jag ännu en gång av alarm. Kände att smärtan var något lindrigare kvällen innan. Vilket gladde mig eftersom halva dagen betod av dansuppvisningar. Jag skulle klara att pallra mig dit och få se mina dansanta döttrar uppträda på scenen.

Jag är så otroligt stolt över mina fina barn! Så stolt och rörd så att tårarna rinner av ren lycka...

Helt slut och orkeslös landade jag i soffan när vi kom hem. Och där stannade jag tills det var dags att krypa ner i sängen, helt underbart att få lägga ner huvudet på kudden...

Vi tände första ljuset i adventsljusstaken och nu börjar nedräkning till självaste julafton 🎅