Trodde hunden skulle dö...

publicerat i Allmänt, Båtliv, Hälsa, sjukdom;

I förrgår kväll trodde vi att sista stunden var kommen för vår lilla tik. Hon fick svåra andningssvårigheter. Vi misstänkte att en eller flera pissmyror pissade och sprang upp och ner i hennes hals. Hon slickade frenetiskt på bergshällen samtidigt som hon svalde och svalde och försökte andas.

Jag tog henne i min famn och kände hennes panik... Hon lugnade sig lite när jag pratade med henne och kramade henne. Jag tänkte att ska hon dö så får hon somna in i min famn.

Jag ringde jourhavande veterinär och hon sa att det inte är en ovanlig reaktion om hon slickat i sig myror (vilket vi sett henne göra under kvällen). Men att det borde gå över på en halvtimme.

Hon lugnade sig lite till och andades normalt korta stunder. När vi gick och la oss så visste vi inte hur hon skulle klara natten men hon var lugn själv, så jag litade på hennes instinkt.

Vaknade ett par gånger under natten och puttade på henne för att se att hon levde och vaknade lycklig på morgonen när hon tittade på mig så fort jag slog upp ögonen.

Jobbigt när sånt här händer när en ligger ute på en ö långt ut från fastlandet och veterinärer...

Det tog ett tag innan rädslan la sig. Men så fort hon kom i land på morgonen så såg jag att hon var helt okej igen som tur var.

Igår mådde jag i övrigt ganska så bra igen och vi åkte ut på öppet hav mot Arkösund. Där möttes vi av ett riktigt hällregn som slutade precis innan vi la till.

Eftermiddagen och kvällen spenderades vi med Örjans bror Dennis med middag på Kompassen. Och sen vidare till Strandgrillen...

När viljan är större än orken...

publicerat i Allmänt, Båtliv, Hälsa, sjukdom;

Det känns så ledsamt när orken och måendet hindrar en från att göra sånt som en normalt brukar klara.

Det är frustrerande när en vill så mycket men orkar så lite. Ännu mer frustrerande är det att andra inte alltid kan sätta sig in i detta, då det faktiskt inte syns utanpå hur en mår. En kan lätt uppfattas som gnällig och tråkig. Och det är även så som en känner sig när orken och smärtan tar överhand över ens dagar.

Om ni umgås med någon som ni vet är sjuk så fråga gärna hur det är, om personen i fråga är trött eller har ont. För det är ALLTID lättare att svara ja på en ställd fråga än att själv berätta att en mår dåligt. Mycket just på grund av att en inte vill uppfattas som gnällig och klagande, men även för att en då vet att ni bryr er och frågar av ärlig omtanke.

Igår var det en dag med blandade känslor för mig. En febrig dotter en varm och solig dag som igår väcker moderskänslorna fullt ut. Att dessutom själv inte vara på topp gör ju dagen inte bättre. Orkade dock med en kort promenad i Trosas mysiga gränder innan vi kastade loss och begav oss ut till hans igen. Denna gång utan E som åkte med mormor och morfar till Enköping.

Strålande sol och en härlig klipphäll, jag njöt. Sedan tog orken helt slut och jag tvingades in i säng, jag sov en timme och pallrade mig upp till middagen något piggare men med bortdomnad vänstersida...

Är ändå glad över att få befinna mig ute i skärgården med min familj. Det är viktigt att se det goda även när livet känns tufft...

En mysig kortspelskväll med A och T innan vi kröp till kojs denna ljumma sommarkväll...

Ännu en dag i mitt liv

publicerat i Allmänt, Båtliv, Hälsa, sjukdom;

Vaknade orkeslös med huvudvärk igår. Tvingade mig till duschen i gästhamnen, helt på vilja. Efter en varm skön dusch åt vi frukost på Bomans hotell med mamma och pappa. T åt inget då hon fick 40° feber under natten och därför kräktes då. Som en zombie gick jag upp och tömde spykannan. Hon är så otroligt duktig min lilla T när hon blir dålig. Hon svalde en Alvedon och somnade om. Själv låg jag orolig i sängen och snurrade.

Efter frukost slappade vi i solen i trädgården på Bomans, vilket var behövligt för mig. Bedövade huvudvärken med ett par cider innan vi gick på bubblet.

En fin dag trots mitt mående... och till kvällen rullade mängder av veteranbilar in i hamnen nära vår båt. Vi tog en sväng med hundarna och tittade på dessa vackra åk med avund i våra blickar. Örjan sa att vi ska investera i en fin bil när vi blir gamla. Jag tänker att det är en bra idé ifall jag blir sämre med min balans och mitt mående och inte klarar av båtlivet längre. Skönt med alternativa planer till framtiden!