Skärgården i bilder, från morgon till kväll...

publicerat i Allmänt, Djur, Hästliv, Livet på gården, Natur, träning;
Att Skärgåden är vacker tror jag att de flesta av er vet. Har ni inte upplevt denna vackerhet själva så här ni nog sett en massa bilder från semesterdagar under sommarens soliga och varma dagar. Jag har även visat bilder från vintern och påsken på Håskö och några nu under vår fantastiska brittsommar som nyligen lämnat oss.

Nu ska ni få följa med under min gårdag i både text och bilder.

Jag vaknade tidigt (6.30) igår morse och kunde inte somna om trots att det var mörkt ute. Jag klädde på mig och tog med mig Nova och Ludde på en gryningspromenad. Jag som i normala fall är otroligt mörkrädd kände mig ovanligt trygg i tystheten och ensamheten här ute. När vi kommit en liten bit från vår gård men fortfarande kunde se den när vi stannade och vände jag om, så fick jag mig en vacker himmel som visade att solen inom kort skulle stiga upp bakom vårt hus.


Medan vi fortsatte på vägen bort från huset så blev det hela tiden lite ljusare och ljusare. När vi kom fram till Lagnöbron stannade vi och jag fylldes av en känsla av stark ynnest över att få ha allt detta vackra så nära inpå året om. Nattens moln skingrade sig sakta över vattnet. 




På vägen tillbaka svängde vi av och tog omvägen ner till Sanden. Nu hade solens ljus dagen i sitt grepp och den lilla stranden såg så otroligt inbjudande ut även om det var lite kyligt i luften. Vattnet låg som en spegel och till och med hundarna blev nog lite tagna av fridfullheten för de stod helt stilla bredvid mig när jag föreviga stunden genom att ta några kort.





När vi kom hem fick vi i oss lite frukost innan jag fixade lite ute på gården framför huset. Ludde och Nova var hela förmiddagen ute i deras hundgård. Buster fick för första gången ta med sig lilla Skrållan ut, Englas kattunge som flyttade hit i början av denna månad. Hästarna Theo och Avicii mumsade gott gräs i deras nya fina hage och solen sken nu från en ljusblå nästan molnfri himmel.


Jag bestämde mig för att ta mig en cykeltur, tanken var till Bottna för att hämta ut ett paket i affären men jag insåg halvvägs att det skulle bli lite för långt efter morgonens promenad som slutade på 1 mil nästan exakt. Jag vände och cyklade hemåt igen. På Lagnöbron stannade jag till än en gång och tog dessa ljuvliga höstsoligabilder.



Det blev en sväng på 15 km så motion fick jag verkligen igår innan lunch. Och på eftermiddagen fick Engla upp mig på hästryggen. Inget som tillhör vanligheterna. Hon var en bra ridlärare som försökte lära mig att rida lätt på Theo när han travade. Svårt men jag lyckades under en kort kort stund i slutet av ridlektionen. Och herre gud vad jag skrattade mycket under denna tuffa men roliga halvtimme. Skrattmusklerna fick jobba hårdast tror jag. Att jag klämt i mitt huvud i en något för liten hjälm gjorde inte direkt skrattattackerna färre...


När solen sedan gick ner i väster tändes vår solcellslampa i flaggstången. Vimpeln hängde slak utmed stången och väntade på en vindpust som aldrig kom. Örjan och Adam tände grillen där mina hemmagjorda hamburgare snart skulle tillagas.



Medan vi väntade på den perfekta glöden gick Örjan, Adam och jag en kort promenad med hundarna ner till vår brygga i månskenet. Det var tur att Örjan hade med sig pannlampa så att han kunde lysa upp i mörkret så att jag kunde fånga lite av det på bild.


 
Hoppas att ni gillade dessa bilder från soluppgång till solnedgång och månen som tronade på natthimlen. Om det är så får ni gärna visa det genom att klicka på hjärtat här nedan ❤⬇️ Kramar 




















Inte min bästa dag...

publicerat i Allmänt, Djur, Förskola, Hälsa, sjukdom;
"Kan du svänga in vid busshållsplatsen här framme?"

Örjan svänger in och stannar. Han vet att jag mår skit. Inga fler ord behöver uttalas. Jag nästan kastar mig ur bilen. Illamåendet sköljer över mig gång på gång men den friska luften ger mig en gnutta ny kraft. Jag sätter mig i bilen igen och vi åker vidare.

"Du kanske skulle stannat hemma.." Örjans uttalar orden som jag tänkt ett flertal gånger under denna bilfärd. Men jag biter ihop, vill inte svika mina kollegor just denna dag. Föräldramöte vill jag dessutom inte missa för min egen skull. 

Mitt illamående beror endast på min skarpa huvudvärk och tack vare mina underbara kollegor så klarar jag nätt och jämnt dagen. Och föräldramöte på kvällen. 

När jag sedan kryper ner bredvid världens bästa Malin känner jag enorm tacksamhet över att jag har ett jobb som jag älskar och en vän som formligen bäddar ner mig och ger mig möjlighet att slippa en sen hemresa i mörkret.



Om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke så blir jag glad om du väljer att klicka på hjärtat här nedan ❤⬇️ Tusen tack på förhand!

Sköna promenader, ny beteshage & hundgård...

publicerat i Allmänt, Djur, Hälsa, Hästliv, Livet på gården, Natur, sjukdom, träning;
Jag promenerar längs gatorna i Norrköping. Gryningsljuset växer sig starkare för varje kvarter jag passerar. Höstlöven glada färger gör mig lite på lite extra gott humör. Med en Åsa Hellberg bok i mina öron försvinner jag bort i fantasins underbara värld. Jag tänker inte, bara är och låter benen styra mig. 

Uppskattar stadens trottoarer och gångbanor betydligt mer nu än innan vi flyttade ut till skärgården/landet. Nu är det trevligt att gå omkring bland hyreshus och villor, att se in genom fönster till kök som tänds upp lite här och var. Jag upptäcker ständigt nya gångvägar och nya byggnationer i områden som jag aldrig tidigare besökt. Jag tog mig även en längre promenad efter jobbet igår istället för att träna på gymmet. Kände att det är bäst att passa på medan vädret tillåter.

Vilket alldeles ljuvligt väder vi har och har haft de senaste dagarna och i helgen! Vi fick dessutom en hel del gjort då pappa och Adam var hemma också. 


\nEn hundgård till våra två små hundar med en egen ombonad liten tillhörande bod, där de kan vara på dagarna är klar. Engla och Tindra fixade med mysiga filtar och tavlor på väggarna. 



Dessutom fick hästarna flytta till en ny fin hage med två betesfält och en mindre skog i ojämn terräng. Betet i våra egna hagar är nu slut och vi har fått stödfodra hästarna med vårt vinterfoder den senaste veckan. Men nu går de alltså i en hage som grannens får gått lite i under hösten, men betet har varit för högt för fåren och lammen på dessa två betesfält. I söndags satte vi upp ett stängsel för att dela av hagen från en vall som hästarna inte får beträda. Hästarna ser nu så pigga och glada ut igen där de vadar fram i det höga gräset. Vilket känns som en otrolig lättnad! Underbart med så gulliga grannar!







Du får gärna klicka på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg och/eller lämna en kommentar ❤⬇️ Tack snälla!!