Det var länge sedan som jag föll så här långt...

Om jag rör mig det minsta kommer jag att tömma magen på allt dess kvarvarande innehåll (vilket inte kan vara så mycket efter torsdagskvällen), var min första tanke igår morse när mitt alarm ringde. Mitt huvud sprängde och den bitande smärtan gjorde mig omtöcknad, jag kunde inte tänka klart. Jag hörde Örjan smyga upp för att åka iväg till jobbet, han frågade inte ens om jag skulle vara hemma eller inte så jag antar att mitt mående lyste igenom i mörkret i sovrummet.

Morgonen spenderades i sängen. Det var länge sedan som jag föll så här långt och mådde så här jädra dåligt. Ändå var det inte fullt så illa som det varit under mina tidigaste skov när jag skrikit, gråtit, sparkat och klättrat omkring i sängen av smärta och frustration. Då jag ofta svimmat och fått minnesluckor. Nej, där hoppas jag verkligen att jag aldrig hamnar igen!

Till min enorma lättnad började den värsta smärtan sakta trappa ner redan efter ett par timmar. Jag tog mig upp ur sängen och fick i mig en kopp te. Och när sedan hundarna ville ut vågade jag mig till och med på en liten promenad i det underbara sensommarvädret.



Med jag gick längs vägkanten påmindes jag om alla de ljuvliga trollsländorna som dansade runt mig i söndags. Detta fick mig att le och känna styrkan inom mig. Till min egen förvåning slog det mig att jag inte heller fått så mycket ångest denna gång och att jag min inre styrka hjälpt mig mer än jag trott var möjligt. Sedan hjälper så klart att stöd och all omtanke som jag får av er alla runt omkring mig. 

JAG ÄR STARKARE ÄN VAD JAG SJÄLV FÖRSTÅTT!! 

Efter en stund på min vibrationsplatta, för att hjälpa till att lindra smärtan i huvudet, kunde jag sätta mig ute i solen och koncentrera mig på en ljudbok (vilket inte funkar när smärtan är som värst).

Boostande kroppen med en portion av nyttiga fetter, proteiner, macapulver, collagen, kalium, omega3, vitaminer och magnesium mm i en gudomlig chokladmousse toppad med mera mumsigheter. 



När jag senare under dagen tig en andra promenad med hundarna fick jag återigen uppleva detta magiska med trollsländorna. Tror till och med att de var ännu fler än i söndags. Alldeles hänförd med gåshud över hela kroppen stod jag där mitt på vägen och bara njöt av stunden. Ett riktigt halleluja moment...


Hoppas att du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke så blir jag glad om du väljer att Klicka på hjärtat här nedan ❤⬇️