När allt bara är skit...
Hade min sämsta dag under denna fantastiska semester, igår. Dagen började med att jag vaknade kl fem av att jag mådde väldigt illa, men jag var för trött för att gå upp. Somnade om och när jag vaknade nästa gång vid 8-tiden fick jag springa in till toaletten. Eller springa är nog fel ord, jag vinglade in dit så snabbt jag kunde. Yrseln och illamåendet höll i sig och tvingade mig ner i sängen igen. När jag låg där så kändes det som att sängen snurrade runt så att den nästan välte mig ur den. Krampaktigt höll jag mig fast, fullt medveten om att sängen inte var på väg med benen upp till taket. Men det är svårt att få hjärnan att förstå det när den luras att tro på det som känns är på riktigt. Hoppas att ni hängde med där trots mitt svammel...
När jag väl tog mig upp och tog på mig min bikini så kände jag att frukost var helt uteslutet. Funderade på om vad som kom först, illamåendet eller om det rörde sig om ett skov. Påmindes om att jag var väldigt orkeslös i förrgår eftermiddag och att mitt immunförsvar därför var något nedbrutet. Misstänkte att illamåendet berodde på att jag åt räkor på restaurangen på kvällen i förrgår.
Tog en halv Panocod i hopp om att den skulle lindra huvudvärken som stegrade i takt med klockans tickande, nervsmärtan i tårna som ilsket retade mig och värken i lederna från fingrarna in till armbågarna. Den vänstra armen värkte lika mycket som den högra trots att den var bortdomnad sedan jag klev upp på morgonen.
Adam hämtade två tallrikar med skivad vattenmelon till mig som lunch. Blev väldigt glad när jag märkte att jag fick behålla dem i magen och förhoppningsvis ge mig lite näring och en gnutta energi.
Klicka gärna på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke! ❤⬇ Kramar