Förra veckan med min kraftiga förkylning gick ju över väldigt fort. Snabbt in och snabbt ut helt enkelt. Men i början av denna vecka började en otrevlig hosta få fäste i mina lungor. Första dagarna bara lite lätt och sporadiskt till att övergå i ihållande djup envis hosta.
Eftermiddagarna och kvällarna är som oftast vid hosta som värst. Men även under dagtid vid ansträngning blir det väldigt jobbigt. Jag började redan i onsdags få ont i lungorna, det blev tungt att andas emellanåt och hostattackerna är inte nådiga. Även halsen har tagit stryk av detta hostande.
Men det värsta är ändå trycket i huvudet som skapas av hostan. Detta leder till att min huvudvärk blir mycket skarpare än vanligt. Så pass skarp blev den igår kväll så att jag kräktes av smärtan. Känns som om hjärnan inte får plats under skallbenet, väldigt otäck känsla.
Nu kanske någon av er läsare tänker att många är förkylda nu och att det väl inte är något att klaga över, och jag förstår er. Det är lite av den anledningen som valt att inte skriva om detta tidigare i veckan. Men jag vill ändå berätta vad som faktiskt händer i min "vanliga" sjukdom (den neurologiska sjukdom som gör att jag har konstant kronisk huvudvärk) när jag även drabbas av något så enkelt som hosta.
Gällande min hosta och mina värkande lungor så tror jag inte att det är lunginflammation, ifall någon misstänkte det. Jag har ingen feber alls, inte haft det på hela veckan. Tror mer att det beror på att lungorna är ansträngda av allt hostande.
Har nu ordinerat mig själv mer vila och omsorg! Och hoppas på att snabbt kurera mig.
Hosta är superjobbigt! Krya på dig ❤❤❤/ Mikaela