vulkanskaslottet

När jag lite senare kunde öppna ett av glaspartierna och lägga mig i solen, njöt jag av solstrålarna som träffade mitt ansikte och av fåglarnas våriga kvitter. Sakta men säkert började huvudvärken att ge med sig. (Den är inte borta helt än men det är inget mot mina helvetiska dagar.)

Jag kände mig glad över att få tillbaka lite ork i takt med att smärtan minskade och började längta efter att snart kunna träna igen. Men igår var det alldeles lagom aktivitet att hjälpa Tindra och Engla med att fylla hästarnas hönät. Resten fick de styra med själva, för då var min ork så gott som slut för en stund.

Åh glöm inte att klicka på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke... ❤☟ Tusen tack! 😍