vulkanskaslottet - Så jäkla frustrerad med så många OM i mitt liv...

Så jäkla frustrerad med så många OM i mitt liv...

För att fortsätta följetongen om sjukintyg, försäkringskassan och min sjukskrivning så kan jag nu meddela att min neurolog inte hade något mer att tillägga i sjukintyget, tyckte hen. Så den 6 mars kommer försäkringskassan med största sannolikhet (enligt min handläggare) att besluta att jag inte längre har rätt till sjukpenning i form av sjukskrivning, ett beslut som kommer att tas på felaktiga grunder då det som står i sjukintyget inte stämmer in på mig (se gårdagens inlägg om du missat vad som står i sjukintyget). Däremot så tror min handläggare att jag kommer att beviljas Högriskskydd då jag varit sjukskriven så pass länge som jag varit och pga den sjukdom som jag har (alltså något neurologiskt). Detta betyder att jag slipper karens när jag inte klarar att jobba. Men jag måste då jobba heltid eller gå ner i tid i min tjänst. För att då få behålla min SGI (sjukpenninggrundande inkomst) så måste jag, alltså om jag går ner i tid, stå som aktivt sökande på Arbetsförmedlingen de procenten som jag inte jobbar. Annars sjunker min SGI och om jag senare blir sämre så blir min sjukpenning inte mycket att hänga i julgran...

Vet inte riktigt hur jag ska planera mitt liv framöver. Känns på sätt och vis skönt att jag har semester den 6-21 mars och under den tiden står jag ju som heltidsarbetande. Men samtidigt undrar jag om jag kommer att känna någon ro under semestern eller om min oro kommer att ta överhand. Och självklart så kommer min chef och mina kollegor att vilja veta hur det kommer att se ut för mig när jag kommer hem från min semester...

Risken är ju extremt stor att jag kommer att drabbas av bakslag efter bakslag om jag kämpar mig igenom heltidsdagar. Och någon fritidssysselsättning är det nog inte ens värt att tänka på. Om inte min träning har byggt upp min kropp för att faktiskt klara att träna fortsättningsvis, jag har ju mått så gott av att hålla kroppen i trim...

Så jäkla många OM som mitt liv nu kommer att byggas på... Och denna stress gör absolut inget ett dugg bättre, snarare tvärtom.

Hann iallafall få till ett kort möte med min chef där vi diskuterade flera olika upplägg, men inget som jag just i detta nu känner blir bra för mig. Hen lovade att ta kontakt med min handläggare och den på kommunen som kan mer om fall som mitt.

I ren frustration åkte jag ner till gymmet utan någon vila efter jobbet, förutom under bilturen från jobbet i Norrköping till Söderköping, och sprang 5 km på löpbandet. Blev helt slut och skakig, men frustrationen försvann iallafall och jag fick mina tankar rensade. Tack gymmet för det!!

Låg sedan i badkaret som var fyllt med hett vatten länge... Ett skönt sätt att avsluta en jobbig dag på.

Om du vill visa din omtanke så klicka på hjärtat här nedan ❤⬇ Det värmer att få dessa hjärtan...