Ändrade planer pga ambulansfärd...

publicerat i Allmänt, Hälsa, Livet på gården, Natur, sjukdom, träning;
Vår gårdag blev inte alls så som vi tänkt oss den. 



Den började fantastiskt med att jag vaknade 6.38 av att dagsljuset sipprade in i sovrummet. Jag smög upp efter ca en halvtimme och kände ett kraftigt sug efter en löprunda. Snabbt drog jag på mig träningskläder och gav mig ut. Tystnaden ute var slående magiskt. Luften var härligt frisk efter en liten regnskur. Jag sprang förbi grannens får som ropade glatt till mig (vill jag tro iallafall). Svängde av till en grusväg som leder till Sanden. Det stilla vattnet och den tysta stranden värmde mig själ ytterliggare lite till.

Jag sprang igenom vackra Sanden och tog den rundan hem igen. Det blev exakt en 5 km's svettdrypande och energigivande sväng. 

Hemma började jag att fota inredning för att skapa de utlovade och efterfrågade bilderna från vårt älskade HEM. Men dem får ni tyvärr vänta på lite till. För när jag städade inför kvällens kräftskiva med min bästa Jesica, min gudson och resten av deras fina familj så ringde Tindra utifrån stallet. Hon hade så otroligt ont i magen så att hon inte kunde röra sig. Engla gick ut och tog hand om Avicii som stod bredvid Tindra och Örjan bar in Tindra till soffan. 


Hon hade extremt ont på vänster sida om naveln och ner under naveln. Jag fick knappt röra hennes mage. Hon kravlade omkring i soffan av smärtan i hopp om att finna en skön ställning. Jag försökte flera gånger att ringa 1177, men det var så många som ringde så jag hamnade inte ens i kö förrän vid fjärde eller femte försöket. Och då var kötiden minst 50 minuter. Jag ringde Jesica, för att berätta om läget och avblåsa kräftskivan. Jesica som arbetat på BIVA på Akademiska sjukhuset i Uppsala, sa åt mig att ringa 112. Tindra låg och kved i soffan. Eftersom allt påminde så mycket om Adams blindtarmsinflammation så kände jag att 112 var det enda rätta. De skickade genast en ambulans från Norrköping, som anlände efter ca 1 timme. Ambulanssjukvårdarna beslutade att Tindra skulle köras till Akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Självklart åkte jag med henne.


Vi fick komma in på ett rum genast. Samma gulliga sköterska som tog emot Adam när vi var in förra året i maj tog nu emot Tindra. Jag berättade att jag kände igen hen från tillfället med Adam. Och hen kom ihåg Adam och kände igen mig också. Hen tog mycket väl hand om Tindra. Några prover togs och Tindras smärta eskalerade en aning för att i nästa stund, när läkaren undersökte henne, nästan helt avta. Dock kräktes hon massor efteråt.



Vi låg kvar på rummet i väntan på provsvar och under övervakning. Bättre att avvakta ett tag än att hasta hem och sedan behöva åka in igen. Lite förhöjda vita blodkroppar, varför vet läkarna inte. Men annars såg allt bra ut och vi fick åka hem, med sjuktaxi då vi annars fick svårt att ta hos hem. 

Hemma väntade Örjan, Engla och Saga med kräftor och tillbehör. Så det blev trots allt en liten men naggande god första (men absolut inte sista) kräftskiva på Ekö 6!! Saknade dock Jesica med familj...


Jag kände mig så väldigt maktlös när smärtan var som värst. Så jobbigt att inte kunna göra något som lindrar... Lyckan var stor när Tindra blev sig själv igen! 


Du glömmer väl inte att klicka på hjärtat här nedan om du gillar detta inlägg eller vill visa din omtanke? ❤⬇️ Tack snälla!!




Taggar: Akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Ekö, Kraftig magsmärta, Löptur, Min älskade dotter, Mitt HEM, Norra Finnö, Sanden, Sankt Anna, ambulansfärd, kräftskiva;

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Anonym:

❤❤❤Jag hade också extremt ont i magen igår. Jag var på kaffe, choklad och dessert avsmakning och trodde det var mitt magsår som gjorde sig påmind. Jag kräktes otroligt många gånger,tills endast galla och blod. Jag fick feber med. Undra om det är något som går?/ Mikaela

Svar: åh nej! Krya på dig vännen!! ❤ Tindras var antingen bråkande blindtarm eller kraftigt tarmvred... Kramar 💕
Sandra Vulkan

2:a kommentar, skriven , av Angelique:

Hej,

När jag ca ung upplevde jag precis samma sak som henne! Fler ggr spendera jag timmar på akuten för att an tappa smärtan så fort läkaren kom in i rummet. Förhöjda vita blodkroppar men ingen infek/inflammation alls. Efter 4-5 år visade det sig vara njursten (ter sig precis som blindtarm i utskedet) så om det händer igen, kräv ultraljud på urinblåsan! Eftersom njursten är så vanligt på unga tjejer så är det sällan det man letar efter men den smärtan är så intensiv under någon timme för att sedan avta helt så det låter som mitt fall.

Lycka till och hoppas hon inte får fler ”anfall”

// Främling som ser sig själv

Svar: Hej och tusen tack för tipset! ❤ Ska ha det i åtanke om det händer igen och försöka få till ett ultraljud. Låter ju precis som för min Tindra. Kramar från en tacksam mamma!
Sandra Vulkan

Kommentera inlägget här :