vulkanskaslottet

Doften av sommarregnet som föll i gryningen hänger sig påtagligt kvar under morgonpromenaden. En fräsch känsla i i den annars så kvava luften och värmen.

I vägrenen lyser ett fyrklöver upp som jag plockar upp, efter en stund två till och på hemvägen snubblar jag nästan över ytterligare sex stycken till. Hemma på väg upp från verkstan dök ett till upp. Alla dessa hittades inom loppet av 1 1/2 timme.

Senare på eftermiddagen lyste dagens sista fyrklöver upp utanför verkstan, när jag och Örjan sågade de sista golvbitarna till Lillstugan (så nu är golvet klart). Så gårdagens skörd slutade på 11 st!

Du kanske börjar tröttna på att läsa om min fyrklöver nu, men jag söker efter positivitet då jag inte kan påstå att mitt mående är på topp eller ens i närheten av toppen. 

Då jag inte kan vara säker på vad som är vad så kan jag bara gissa vad mina symtom beror på. Jag har akut järnbrist, som nu äntligen behandlats med påfyllning av järn under två tillfällen. Järnet har inte kickat in än och därav mår jag fortfarande som vid järnbrist alltså orkeslös, yrslig, trött och huvudvärk. Sedan har jag min neurologiska sjukdom med kronisk konstant huvudvärk, dippar i min energi, yrsel, stort sömnbehov, domningar, nervsmärta dessutom behov av en antiinflammatorisk livsstil (kost, träning, vila mm). Och allt detta tillsammans påverkar mig såklart mer än vanligt. Lägg där till en jobbig och envis hosta som framåt eftermiddagarna får mig att kikna och famla efter andan när luften tar slut. 

Detta tar extremt på mina krafter och jag känner mig som 100 år...

Jag tror att min kropp inte riktigt orkar leva upp till allt jag vill att den ska klara av just nu.

Igår morse tog jag en längre promenad med Ludde då han behöver motion, både för sin hjärtsjukdom och för att han behöver gå ner i vikt enligt veterinären. En promenad i lugnare tempo än vanligt. Själva promenaden gick hyfsat bra men efteråt var jag helt slut och hostade massor. Så nu blir det inga promenader på ett tag igen.

Resten av dagen kände jag mig sorgsen och energilös. Hade en del att göra men nästan inget blev gjort. Tråkigt att ens lediga dagar ska gå ut på att endast vila, för att sedan kunna jobba när måndagen kommer. Men så ser mitt liv ut nu. Och planer får skjutas upp.

Nu kanske jag låter väldigt bitter, men jag är nog mest less. Less på att inte få må så bra som möjligt... Örjan är rädd att jag börjar få lunginflammation och vill att jag ringer vårdcentralen igen imorgon. Själv gissar jag på Akut bronkit. Så nog bäst att ringa iallafall.