vulkanskaslottet

Hade så mycket planer för den här veckan som helt gick i stöpet.

 

Mån: Hade tid hos min fina vän Eva för att få mina naglar julfina. INSTÄLLT!

 

Tis: Julbak med Engla. INSTÄLLT!

 

Ons: Årets sista Teamdag med mina kollegor. Kunde inte vara på plats men fick iallafall delta via Skype.

 

Tors: Julbord med jobbet på golfklubb, bjöds av kommunen. INSTÄLLT för min del.

 

Fre: Adam och Tindra skulle komma hem. INSTÄLLT!

 

Lör: Örjans julbordsspelning på Borgen (sista för i år). Engla, Adam, Ida & Magnus m.fl. skulle med. INSTÄLLT för oss alla.

 

Sön: Julmysfrukost med hela familjen. INSTÄLLT!

 

 

Alla mina planer grusades totalt för att jag i måndags blev sjuk. Behövde avbryta min jobbdag strax efter lunch för att min hals smärtade och kroppen blev slö. Trodde att jag var på väg att få feber men den har jag faktiskt klarat mig undan. Sov dock hela eftermiddagen och kvällen.

 

I tisdags gick mitt halsonda över, men då tog hostan vid. Ringde vårdcentralen i hopp om att få recept på Mollipect då jag kände att jag hade slem I luftvägarna. Men blev nekad hostmedicinen. Skulle ta Cocillana etyfin till natten, som jag hade hemma redan. Blev beordrad att dricka massor rörelse för att hålla igång lungorna. Så jag gav mig ut på min första längre promenad på väldigt länge. 

Underbart skönt i det soliga vädret.

 

Hostan är väldigt lindrig dagtid, men på nätterna är den riktigt besvärlig. Måste sitta upp och sova för att få någon form av sömn överhuvudtaget.

 

Jag har ett kraftigt tryck över bröstet, det känns som om viruset verkligen har invaderat mitt bröst, mina lungor och luftvägar. Det är tungt att andas men inte så att det känns trångt i luftrören utan snarare att lungorna inte orkar fullt ut.

 

Trots dessa symtom känner jag mig hyfsat pigg. Självklart vilar jag och tar det extremt lugnt nästan hela dagarna och sover ofta på eftermiddagen. Men jag känner mig inte längre så matt I kroppen som i måndags. Energin finns men sedan slår tröttheten till som från ingenstans och överraskar mig. Det är verkligen som en berg- och dalbana när det kommer till måendet. Svårt att avgöra hur den resterande dagen kommer att te sig när jag vaknar på morgonen.

 

I onsdags kväll testade jag positivt på Covid-19-testet. Mitt första positiva covid-test faktiskt. Under onsdagen började även Örjan känna sig dålig med halsont och lite hosta. Vilket förvärrades under torsdagen. I övrigt liknande symtom som mig.

 

Jag har ingen matlust, känner ingen hunger och det jag äter smakar inte som det ska (förutom Tortillas chips och ägg märkligt nog). Dricker mängder med örtte och varmt vatten, ibland med honung i och ibland utan.

 

Jag har fortsatt med mina promenader, utom i onsdags då det hann bli mörkt efter Skype-mötet. Då även Ida drabbats av Covid-19 så har hon och jag tagit promenader tillsammans tors, fre och lör. Mysigt att få umgås med en vän trots vår Covid-isolering.

 

Håller nu tummarna för att jag idag ska få må bra. För imorgon vill jag kunna jobba igen. Vilket jag tror mig kunna. Smittorisken är ju även förbi så det hänger endast på orken.